amatankar

Igår var jag lite less efter jobbet. Jag hade pratat med min chef om hur hon tänker sig arbetslagen till hösten. Å det blir jag och Mr Gnällspik som ska fortsätta tillsammans med en del ny personal och en del gammal. Åh,åh så tråkigt! Det kommer att sluta med att jag får stora hjärnsläppet och exploderar!
Jag tycker inte om att jobba med honom bl a för att han har en kvinnosyn som är rätt förlegad. Han visar den inte öppet men det pyser som ut lite då och då, inlindat i kommentarer som är lite svåra att bemöta.
Förutom att han då jobbar med mig, har han dessutom en kvinnlig chef!  Hårt va?
Fast han inspirerar mig på ett vis - jag blir mer och mer motvierad att läsa genuspedagogik, för att hitta argument och arbetssätt som ger utrymmer för bägge könen på lika villkor.

Jag tog ,trots min leda ,bussen till F&S, där baspasset leddes av en tjej som var allt det som hon i söndags inte var. Pepp, distinkt i bytesrörelserna och det bästa av allt; att kombinera ihop rörelserna med armarna kändes naturligt! Det var inget jätteroligt men lite roligt pass och det ska mycket till innan jag tycker så!

I dag har jag varit hos tandläkaren - för att dra ut en tand! Min tandläkare han var beredd direkt med bedövningen och när han sedan började greja i munnen hade jag förväntat mig sprak och rätt hårt tryck mot min stackars käke. Det gick så galant att jag inte fattade att den var borta! När han gick iväg en stund så trodde jag att det var för att hämta något annat instrument. Men när han kom tillbaka fick jag instruktioner om hur jag skulle förfara med min lilla trut de närmsta timmarna och sedan var det bara att gå. 

Teklabilen glömde jag inte när jag gick därifrån heller och de tror jag hon var nöjd med, startade snällt och direkt.

I går var less på bloggen också - det var jättesegt att ens komma in på Blogg.se så jag struntade i att skriva. Inte ens kommentarer i andra bloggar fungerade, väntade i fem minuter i en för att publicera en kommentar sedan gav jag upp. Kan det vara så att vissa tider är det kö i cyberrymden?

Ute skiner solen och snön tinar i rasande fart och jag måste börja plocka ihop lite. Det har blivit lite brötigt, jag har haft hyllorna lite långt ner tycks det som, golvhöjd ungefär. Sedan ska jag till jobbet och då får dammsugaren vila till i morgon.
Ha en skön dag!

Jag har blivit utmanad - en gågn för ett långt tag sedan och den utmaningen går jag och suger på ännu. Nu har jag blivit utmanad av Anneli och jag måste först prova om det funkar för mig att länka till en annan länk. Anneli har varit snäll och förklarat för mig och det verkade ju inte så svårt. Vilket i sig inte är några som helst garantier för att jag  ska lyckas!

Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn.
Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Så var så goda, här får ni veta lite om mig!
1. Jag har alltid döpt mina bilar efter vilken namnsdag det varit den dagen jag köpt dem. Just nu har jag en Tekla.

2. Det ser ut som jag har två fotknölar på utsidan av mina fötter, det är en sena som ligger tvärsöver fotknölen och skavsårsläget är perfekt...

3. Jag dricker inte whiskey, inte ens för att "hålla magen lugn" på utlandssemestern. Enda gången whiskey rinner ner i min strupe är den i en Irish coffee.

4. Jag har en porslinskrona i stället för en hörntand och på den är det målat en liten Blåklocka.

5. Blodpudding är något jag försökt men inte klarar av att äta.

6. När jag var i tonåren så kunde jag minnas exakt hur en snygg killes hand såg ut men inte alltid hans ögonfärg!

Jag tror att det ska vara lite mer oväntade och "knäppa" saker än vad jag skrivit men allt är ju relativt! Det finns dom som tittar på mig med förvånad  mycket förvånad min när jag tackar nej till whiskey och ännu underligare brukar (framför allt män av någon anledning) minerna bli när jag kallar min bil vid namn!
Jag utmanar Frida, Latmasken, Camilla, Anekdoter,  ~M~ och ja, jag kan inte komma på någon fler, det flesta bloggar jag läser har redan utmanats.
Å nu törs jag inte förhandstitta på det här för då försvinner det!

Inte nog med att jag börjat skriva i bloggen mycket mer nu gör jag det på morgonen också! Klockan har precis passerat 6 och  jag har redan varit vaken i två timmar...Timmar när jag försökt sova, läst tidningen, varit p å toa, försökt sova, varit på toa osv. Till slut är det bara att ge upp, att kapitulera för vakenheten.

Innerst inne vet jag, tror jag, varför det blir så här. Jag är på väg igen - åt fel håll. Fortfarande är tydligen min kropp i lite lågfart, den klarar inte av att jag gör nästan lika mycket på 75% som jag gjorde på 100%.
Det är svårt att låta bli, det syns ju inte utanpå mig så omgivningen tycker nog att jag verkar i "topptrim". Det är säkert jättesvårt att förstå att ens jobbarkompis som klarar av att hålla överblick över 10-12 barn samtidigt spelar spel med två av dem och hinner svara på frågor från både barn och vuxna egentligen inte är riktigt frisk, att hon inte klarar av 100%.  Å att den stunden när jag gör allt ovanstående kräver så mycket av mig att jag får betala för det sedan. Som i natt, sover inte sammanhängande ens fem timmar och är faktiskt rätt snart på jobbet igen i tankarna.

Vad ska göra? Vilket "åtgärdsprogram" ska jag ta till?
 

• Be min doktor sjuksriva mig mer? Näe, det har jag inte råd med. Eller rättare sagt jag har ingen lust att pressa ner mig ekonomiskt så mycket just nu.
  
• Boka en tid hos min "prattant"? Det är nog ingen dum idé eftersom jag känner att jag inte riktigt får tag i mina strategier för att må bättre, jag känner att jag är mera känslosam - blir både lättare arg och lättare ledsen igen.  
  
• Inse att jag måste sänka ambitionerna på vad som ska hinnas med bäde hemma och på jobbet. Att hitta balansen mellan att planera in sådant jag mår bra av och sådant jag verkligen vill och måste göra.

Jag tror att jag börjar beta av listan nerifrån och upp, förhoppningsvis behöver jag inte beta av den ända upp!
Nu börjar jag bli trött igen och idag börjar jag sent, så jag tar och sover en stund - jag hinner nog fixa med lite "måsten" ändå  sedan.

I lördags var jag faktiskt en stund på kalas! Ett 80-års, det är onekligen en aktiningsvärd ålder eller hur? Den jubilerande är min ingifta farbror  och han är rätt bra med på den sk banan.
Fascinerande var att uppleva hur glad både han och min faster, alltså hans fru, blev för att jag kom. Det kändes skönt  i lilla mig att mötas av den reaktionen, den  var så äkta.

Jobbat har jag gjort i dag och det kan ju vara både roligt och tråkigt och så var det. Mr Gnällspik, som var så rädd för att det skulle bli för tight med personal, hade åtagit sig att även ha hand om ett barn från en annan avd. i morse. Han hade lovat J att ta lite komp på förmiddagen. Å varför gnällde han då om vikariebehov förra veckan?!? Jag blir så skitless. Så skitless att jag inte ens orkade fråga honom om det, jag vältrar mig hellre i min anti-känsla som jag har för honom! Lågt va?

Dottern har en lärare som jag tycker ger lite otydliga instruktioner och sedan rättar deras inlämnade jobb med en massa pekpinnar om vad som är fel - hur i helsefyr ska eleverna kunna göra rätt när hon inte innan gått igenom saker?!  På skolan har de markerat att de betrakatar eleverna som vuxna och behandlar dem därefter - så jag får väl sitta här och inte bry mig?!

Vad mer har jag retat mig på idag? Verkar vara lite stingslig eller hur? Känner mig irriterad och samtidigt lite skör - jag blir lite orolig, jag vill klara 75%, inte behöva tvärnita strax innan väggen igen.
Ska titta på Cityakuten i kväll, har jag "tur" är det ett avsnitt som berör så jag kan lipa ut lite ilska eller vad fasen det är jag går och drar på!