Jag - en kränkare!
Jag har gått och bussat rätt mycket i veckan, så jag känner mig både miljövänlig och "rik" pga alla insparade bensinpengar.
Igår fick jag skäll. För något jag sa i tisdags. Fru Tal och jag var på samma möte och hon refererade till vad vår chef sagt angående lönesamtal. Jag protesterade - varför kan jag aldrig vara tyst? - för jag hade fått annan information från chefen. Fru Tal envisades och runtom oss undrade folk vad vi har för chef som säger olika till olika männsikor, om samma saker.
Detta kom hon med bestämda steg in till min avdelning för att diskutera med mig i går och berättade hur kränkt hon kände sig, ett numera rätt populärt tillstånd som folk ramlar in väldans lätt, tycker jag.
Eftersom jag gått emot henne i frågan, krävde hon en ursäkt av mig. Jag gjorde som jag blev tillsagd - jag bad om ursäkt och sa att det inte varit min mening att kränka henne. Suck, Fru Tal fortsatte att mala på, så då fortsatte jag att uttrycka min åsikt och jag förklarade igen att det inte varit min mening att kränka henne.
Hon var inte nöjd när hon gick, inte tyst heller. Så jag antar att det var bara för att "sätta mig på plats" som hon sökte upp mig. Nu blev jag varken bestört, ledsen eller speciellt ångerfull så hennes facit blev nog inte det hon tänkt sig.
Fru Tal har ett stort nöje - det är att vara en nyfiken skvallerkärring i ordets rätta bemärkelse och hon kan älta en oförätt hur länge som helst, så gissa om jag fått en fiende nu!?
Nog om trista tanter - jag måste berätta att igår gjorde jag en insats i köket - tog och bakade en morotskaka!
Givetvis blev den god men det tog ett tag innan den blev klar. Min miljövänliga gloria föll på sned, jag blev tvungen att ta bilen till affären eftersom jag inte hade något bikarbonat. Det fanns på affären och lite mer saker också...
Idag ska jag ut och åka skidor på jobbet och jag ska försöka att inte kränka varken barn, vuxna eller skog. Men jag lovar ingenting.
Just det där om att "bli kränkt", har jag nyligen hört både på föreläsning och läst i någa artiklar. Det har gått inflation i det ordet, används till att beskriva helt andra känslor egentligen. En person blir kanske irriterad eller arg, men påstår sig ha blivit kränkt. Det ordet finns och ska användas vid det rätta tillfället.
Ja tänk så lätt det blir mode i ett ord. Kränkt är ju ganska kraftigt så tala om överspel. Du tycks ha tagit det med en stor portion humor! Grattis! Hon måste ha känt sig väldigt otillfredsställd när hon lämnade dig.
Till Anki och Sylvia:Ja visst är "kränkt" ett modeord! Det är trist när ord förlorar i dignitet, tycker jag. Trevlig helg på er!
Vicken kossa, tyvärr finns det en del av dem i vårt samhälle, personer som bara ser till sitt eget o skiter i alla andra.. fy fabian.. ha det fint
Å du skriver ju så underbart att jag blir full i skratt fast jag förstår ju att den där Fru Tal är lika trevlig som Sura tanten. VI kanske kan bunta ihop dem? Det verkar ha gått inflation i den sortens personer numera...
Trevlig helg vännen!
Hoppas den här dagen blir bättre. Kram Stina
Hej Micke, ja sitt ego vårdar hon ömt.
Ella,bunta ihop dom? Näe fy så otäckt! Grinig,kränkt tant - det låte väl trist!?:)
Stina, idag är det lördag, bara det känns bra!
ja men visst är det konstigt. Nuförtiden är det som om det gått mode i att bli kränkt och sårad och ledsen. Som att man inte får säga någonting alls utan att folk ska ta illa vid sig. Fast det gör man kanske själv också.
Tittade in här via Anneli.
hej
Hejsan! det är snarare hon som kränker chefen genom att baktala henne/honom inför er andra! tänker på: Vad är det för chef som säger olika saker till folk!
hah. Men det är bra att hon sa till ändå, fast kanske lättstött ja, läs det här: http://www.vk.se/Article.jsp?article=22198
en jättebra artikel om sådant!
cheers!
