kalasgestapo
Häromkvällen var jag till en väninna som fyllde år. Denna G är inte bara en tidsoptimist av rang, mycket hög rang utan också en som får både små och stora saker att falera hux flux. Å hon har ett effektivt enerverande sätt att få andra att jobba åt henne. Hon upprepar sin tacksamhet som ett mantra och till sist blir jag så less på att hon bara pratar att jag börjar bossa henne! " Ta fram kakfat" och "gör i ordning bryggaren nu" etc. Som nån slags kalasgestapo.
Den här gången var det tårtfyllningen som gick åt fanders. Bakpulver istället för vaniljsocker.
Nu var det inte så mycket klart för övrigt heller så det blev ett rejält pass i köket. Normalt har jag inget emot att hjälpa till men den här dagen hade jag gärna bara kommit och varit gäst.
Så nästa år ska jag inte komma i tid...
