Hmm....
"För varje minut du är arg, förlorar du 60 sekunder av glädje"
Det läste jag alldeles nyss och det är förmodligen rätt sant. Men kommer jag ihåg det när jag är arg nästa gång?
Förmodligen inte. Påminn mig!
Glädje på Willys
Ungefär en gång i veckan tankar jag på mitt frukt- och grönsaksförråd. Oftas på Willys. Så också idag där paprikorna var ovanligt billiga - ca 19 kr kilot. Å oavsett om de var röda, gula eller orangea.
Jag har någonstans fattat att det finns nåt kontrollsystem på åtgången av varumängderna i och med att det scannas i kassan. Så jag blandade inte hej vilt utan såg till att det blev en påse för varje färg.
När jag lastat upp på bandet så sa den unga kassörskan: Tack för att du lagt dem i olika påsar! Å gav mig ett varmt leende och såg uppriktigt glad ut. Jag antar att hon suttit där och fått nästan hjärnsläpp på alla "effektiva" kunder som blandat två röda med en orange och tre gula paprikor i samma påse.
Å jag blev glad för att hon tackade mig. Kände mig liksom lite duktig.
Så i precis den stunden var vi minst två glada på Willys!
Lilla världen min
Mitt mående är som det brukar, ibland blir jag överraskad över skörheten och ibland begriper jag inte alls varför jag behövde gå till doktorn.
Vi förlorade den andra kvalmatchen också, så vi deppade en stund och sedan firade vi att vi i allafall vunnit serien med gott att äta och dricka.
Ute har vi ingen snö - än - men det börjar nog bli dags för vinterdäcken.
Jag har varit hos frissan i dag, så nu sitter jag här i min ensamhet och känner mig snygg!
Det var allt från min värld - hur är det i din?
Mellan orden
Middagen efter matchen var den tystaste måltid jag upplevt med dessa tjejer.Jag hade verkligen velat säga till dem: "Matchen ska spelas om och ni vinner!" För de borde de gjort om ödets makter varit med oss. De vet när de spelmässiga motståndet är klassen bättre än de. Men det var inte det här motståndet. Det vet att det är stor skillnad mellan orden "våga vinna" och " inte vilja förlora". Vi var på det sistnämnda.
Filma matchen skulle jag göra också, ett inte självpåtaget uppdrag kan jag meddela. Å det blev därefter.
För övrigt så trampar livet på. Idag har jag varit till doktorn, den där tiden som underbara blodtryckssköterskan ordnade åt mig. Kort skulle jag kunna sammanfatta det besöket så här:
Jag visste inte att min själ mådde så dåligt.
Kände mig lite förvirrad när jag gick därifrån, funderade på om han verkligen hade rätt. Kunde det vara så kanske att han övertolkade mig? Att han var trött efter en lång dag och inte orkade se mellan raderan, dvs orden, som kom ur den lite ledsna tanten framför honom.
Nu, några timmar senare, så inser jag att han nog har mer rätt än jag. Att han nog såg rätt så bra mellan orden.
