amatankar

Jaha, tillbaka i slöträsket. Orkar bara läsa bloggar, inte kommentera Hamnade i soffan igeeeeeeeeeeen! Skärp mig.

 

I helgen var jag till Dalarna och träffade en barndomsvän. Vi växte upp tillsammans i många olika sammanhang, våra föräldrar vara mycket goda vänner. Jag och hon jag träffat i helgen är lika gamla sånär som på några månader.

 

Vi har återfått lite kontakt genom att vi setts hos hennes föräldrar (vilken ynnest att ha sina föräldrar kvar i livet, saknar mina, ibland så det gör ont). Å nu har vi tillbringat en hel helg tillsammans. Jamen alldeles fantastiskt - vi har pratat i kapp oss om våra liv, pratat mycket om nuet och ätit gott, suttit upp länge. Men disciplinerat klivit upp om morgonen och haft aktivt dagsprogram utan jäkt.

 

Det är ändå en konstig känsla - att kunna umgås i drygt två dygn och ändå aldrig känna sig obekväm med varandra. Efter så många år. Hon flyttade redan inför gymnasietiden och därefter bildade hon familj. Jag hälsade på henne en gång minns jag. Jag kommer ihåg att jag fick jättemycket äpplen med mig hem och att vi då - som nu - åt hjortron och camembert. Vad vi gjorde f ö minns jag inte. Hon kom inte ens ihåg att jag varit dit...Men den här helgen kommer nog ingen av oss att glömma på den här sidan åldersdemensen!

 

Å vi försökte verkligen komma i säng i dräglig tid - typ sen kväll...men det tog flera timmar från tandborsten till godnattet. Vi hade ju så mycket att ventilera!

 

Så ikväll är jag dvärgen Trötters lillasyster, tror jag. Funderar starkt på att gå och lägga mig. Så att; godnatt!

 

(bilden på "brorsan" lånad från internet)