amatankar

Min mobil har lagt ner verksamheten. Det har  jag befarat ett tag, den har liksom varit lite seg och gjort lite konstiga manövrar ibland. Så nu blir det till att investera i en ny.

 

Egentligen inte vad som är smartast att satsa pengar på när man är sjukskriven kanske men nu blir det så. Saken är den att jag tänkt hela hösten att jag ska köpa en ny så pengarna till den fanns redan. Bäst att göra åt dem på det de är tänkt för innan det går till nåt annat bra-att-ha! 

 

Det är fantastiskt (eller närmare bestämt förfärligt) hur beroende jag är av den! Speciellt nu när jag inte kan röra mig helt obehindrat. Vetskapen om att jag kan nå någon om det händer nåt eller jag behöver akut hjälp har kännts bra. Men såklart använder jag den till en hel massa annat också, antar att det är samma för er? Det är inte längre bara nåt man ringer med...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Julen närmar sig och jag inser mina tillkortakommanden mer och mer...Jag brukar byta till julgardiner i vardagsrummet och köket. Vilket jag insåg rätt fort att jag i nuläget inte ska ge mig på. Klok va?

 

Funderade såklart på att det egentligen är så viktigt...men bara en kort stund. Jag ville ha upp dem. Tyvärr börjar ta emot att be om hjälp i tid och otid...villl kunna själv!

 

Men plötsligt bara händer det, som det sägs i tv-reklamen! Min bästa kompis dök upp med lite tunnbröd hon bakat. Å hon är inte bara min närmaste vän utan också en av de kortaste...hon fick klättra upp och hänga upp mina julgardiner.

 

Jag kände att det gjorde min dag!