Tandvärk

Jag har ont i tänderna men det är varken Karius eller Baktius som härjar i min munhåla. Nej, det beror på att jag gått och skärpt mig i flera timmar eftersom jag inte kunde skärpa mig en stund tidigare. Hänger ni med?

Jag blev helt enkelt förbannad och var varken trevlig, timid eller taktfull. Så sedan försökte jag skärpa mig och det är väl därför jag har ont ända ner i överkäkens ben, att hålla skärpan i flerat timmar är inte lätt alla dagar. Nu när jag är hemma och hungrig och sur och avslappnad, då först inser jag att jag gått omkring och försökt uppföra mig. Å att det kostar på.

Vad som hänt? Tja,det beror på som jag skrev om i förra inlägget:  en arbetskamrat som tar enorm plats, aldrig gör fel och gärna vill styra ,om inte hela världen så i allafall norra Europa. Det frestar på.

Det frestar på. Det frestar på mycket just nu. Ända ner i käkbenet.

En gammal hederlig fredagskväll

Vin, ost och kex - det låter väl som ett lite klassiskt sätt att umgås på? Det var i allafall vad jag och min arbetskompis gjorde i går, umgicks med lite vin och lite knytis - vi fick till både kex, ost, snacks och godis.

Å vi hade en skön kväll - vi jobbar inte längre i samma arbetslag men väl på samma arbetsplats. Ibland får vi för oss att ses och det är så bra möten.

Vi hade behov av att prata ur oss lite om eftersom vi bägge två har varsinn arbetskamrat som tar enorm plats, aldrig gör fel och gärna vill styra ,om inte hela världen så i allafall norra Europa. Det frestar på.

Vi försökte hjälpas åt att förstå, hitta strategier för att härda ut men kom väl inte fram till så mycket. Vad gör man när människor hela tiden svänger till sanningen, tar åt sig ära för fel saker, talar om för andra vilka fel de gör - på ett väldigt plumpt och elakt sätt?!? Såna som alltid slingrar sig ur när du upptäcker och påpekar en lögn som den burit fram.
När man står där kränkt, sårad och vanmäktig så hjälper det inte att man innerst inne vet att det förmodligen bottnar i dåligt självförtroende, behov av att synas och empatibrist. Det händer att jag går hem och gråter.

Nåväl, vår kväll sträckte kändes varm och skön och jag somnade nöjd efter midnatt.


Söndag

...å jag har varit uppe en stund, ätit frukost och läst lite ur gårdagens blad. Tänker nog ladda en tvätt och sedan ev se lite på tv, sortera lite papper och så smånningom bege mig in till staden och se innebandy.

Förresten - hur kan det komma sig att alla "måsten" såsom tvätt, städning, plock etc alltid måste göras på helgen. Jag har så lite driv på vardagarna, min ork och förmåga stannar nog ute på bron måndag - fredag, tror jag. Egentligen så skulle jag vilja vara helt ledig på helgen och bara,bara göra sådant som jag vill - inga måsten.

Förresten igen - vi har förärats minusgrader i flera dagar nu, ibland rätt många. Tyvärr så blåste det lite ont i går men annars var temperaturen perfekt, -8. Fast det blir ju genast kallare när det blåser så det nöp i rätt bra i kinderna.

Förresten igen igen, kan man dricka förmiddagskaffet nu så här bara en timme efter frukosten?!


Här sitter jag och valsar runt i cyberrymden

Näe, jag får inte fastna framför datorn! Bara för att jag tycker det är  för tyst och  för tomt sedan "lilla barnet" for i väg till sin skola igen i går...

Ute har det tinat, töat - vad heter det egentligen?!  I allafall så har snön sjunkit ihop en del och det har blivit halt. Det är inte den vintern jag vill ha!  Jag vill ha 8-10 minusgrader, stjärnklart och vindstilla och snöknarr under skorna. Ge mig, ge mig!

I morgon är det dags för arbetsvecka igen, en hel. Det var skönt att smyga igång med en kortvecka  men nu är det dags för "rättning i ledet" och försöka få till vardagsrutinerna igen. Både hemma och på jobbet.
Undrar var det blir svårast? Jag gissar på hemma - där är det ingen som ser mig, hihi. Så jag kan gena med maten, fuska med städningen och "glömma" motionen. Fast till sist blir jag väl så illa tvungen att ta itu med både det ena och det andra...


Kaffedags!

Mammas lilla piga?

Ibland är det inte bara fantastiskt mysigt att ha sitt "lilla" barn hemma! Ibland är det till och med riktigt bra, som idag.
Hon har plockat ihop det mesta av julsakerna så då är det bara för mig att plocka ner dem i lådorna. Fast inte i kväll.

I går fixade hon till min dator - satte sladdarna precis där de ska vara och då fungerade den igen!
Dessutom fick jag gå och sätta mig vid dukat bord till frukosten - t o m mackan var i ordningjord. Onekligen en lyx när man normalt har bara sig själv som både frukostfiaxare och frukostgäst.

I kväll fick jag låna ut bilen...så snabbt hon blev så stor mitt lilla barn!

RSS 2.0