Fredagskvällen är här!
Idag var det seeeeeg eftermiddag på jobbet - lite barn som var fullt nöjda med varandra och inte behövde vuxna till annat än påminnas om mellanmål och hemgångstid.
Efter jobbet tränade jag och det genererar ju att jag får lite höga tankar om mig själv, känner mig lite duktig.
Svängde in på "min" Konsumaffär som säkert är en Coopaffär egentligen och hittade nygrillad kyckling till extrapris så det får bli middag, men lite god sallad till. Tyvär så är det ingen som gör salladen åt mig, så jag måste nog masa mig in i köket och starta upp den aktiviteten själv.
Så jag kan ju inte fortsätta sitta här - nytränad, hungrig och helgslapp!
Knoppvila
Inga livsomvälvande funderingar har flygit genom min hjärna, inte så mycket som flugit genom den överhuvudtaget känns det som.
Ibland går dagarna lite på autopilot, så har det varit idag.Det kanske är bra det, så knoppen får vila sig lite?
Söndag, snödag
Jag har fyra gudbarn, en härlig syskonskara som består av två killar och två tjejer. I går var jag på kalas för den äldste. Den lille gossen som numera är längre än mig, fyllde 30. Jag höll ett litet tal och det tror jag han uppskattade.
Vi var i allafall på lokal, på Arctura - i folkmun kallad termosen. Då förstår ni hur den ser ut? Längst upp är en restaurang med vindunderlig utsikt när vädret är klart.
Maten är också vidunderlig, vindunderligt god! Det här fick vi: Kantarellsoppa med en bit cheescake med rökt ren, stekt fjällröding med persiljemos och till efterrätt en len chokladmousse med lite grädde och björnbär.
Men jisses, smaklökarna hade en njutingsfull afton!
Som "tur" är har det snöat nästan ett par dm i natt och jag har min ansvarsvecka i vår radhuslänga. Vilket innebär att jag ansvarar för att skotta infarten och vändplanen. Jag har varit ute en vända och tagit infarten, nu vilar jag med en kopp kaffe innan jag ska ut och ta vändplanen. Så lite av kaloriintaget kanske är bortskottat?
I måndags åkte dottern tillbaka till skolan i Usa, så här rår jag mig själv bara nu. Det går det med.
Vad har vi för folk i domstolarna?
I Sverige får man inte slå barn, det vet alla barn idag.
Tydligen inte alla vuxna.
Inte alla tonårspappor.
Man får inte slå sina tonåringar heller.
Å det jävligast av allt att våra jurister tydligen inte heller vet! Har de verkligen skött sitt jobb?!
Läs hos Christina på Tara, hon uttrycker så bra det även jag känner och tycker.
Ur led är tiden, eller i allafall jag!
Jamen aldrig tror jag att jag varit så tidig! Idag har jag alltså klarat av halva mitt årsintag av en sån här:
I mitten av januari har jag alltså ätit femtio procent av den totala mängden semlor jag brukar äta under säsongen!
Det finns egentligen ingen anledning att starta detta mitt rätt så minimalistiska intag så tidigt egentligen.Men som en god mor offrade jag mig och gjorde dottern sällskap i semleätande. Hon är ju inte i Sverige när semlesäsongen börjar på riktigt. Den sk fettisdagen infaller den 8 mars i år och då kan den kombineras med med firandet av internationella kvinnodagen! Jag brukar aldrig fuska och äta semla för dess! Undantagen bekräftar regeln eller hur?
Å god var den!
Förspilld kvinnokraft?
Jo, jag må vara både slarvig och lat emellanåt men mina lakan vill jag ha manglade. De blir skönare att krypa ner i en renbäddad säng när lakanen är manglade. Å de tar mindre plats i linneskåpet.
Min mamma var en fena på att mangla, jag är nog egentligen bättre på att som vi sa "dra lakan" för det fick jag minsann lära mig att göra. Men manglingen skötte min mamma och även om jag försökt i mest hela mitt vuxna liv så blir de aldrig så fint som när hon manglade.
En del kanske kallar detta "förspilld kvinnokraft" funderade jag där jag stod i går och manglade typ 120 lakan och 319 kökshanddukar. (Nåja, kanske inte helt korrekta siffror...) Är det så? Jag vet att de flesta inte manglar och det händer att jag hoppar över det jag också, men det känns inte lika skönt med renbäddad säng.
Men om man inte manglar - inte stryker man väl sänglinnet då? Det skulle jag aldrig palla!
Ja, såna väsentligheter kan jag fundera på så här en fredagkväll. Ha en skön helg!
Tvåtusenelva
Inte ser det ut som ett årtal när det skrivs som jag gjort i rubriken, mer som ett textat tal. Men många säger faktiskt så; tvåtusenelva.
Det gör inte jag. Tjugohundraelva säger jag. För jag sa t ex. också nittonhundrasjuttiotre, absolut inte ettusenniohundrasjuttiotre. När det gällde årtalet 1973.
Jag vet inte vad som är rätt, bara vad som känns rätt för mig. Hur gör du?
