Fel håll!

Inte nog med att jag börjat skriva i bloggen mycket mer nu gör jag det på morgonen också! Klockan har precis passerat 6 och  jag har redan varit vaken i två timmar...Timmar när jag försökt sova, läst tidningen, varit p å toa, försökt sova, varit på toa osv. Till slut är det bara att ge upp, att kapitulera för vakenheten.

Innerst inne vet jag, tror jag, varför det blir så här. Jag är på väg igen - åt fel håll. Fortfarande är tydligen min kropp i lite lågfart, den klarar inte av att jag gör nästan lika mycket på 75% som jag gjorde på 100%.
Det är svårt att låta bli, det syns ju inte utanpå mig så omgivningen tycker nog att jag verkar i "topptrim". Det är säkert jättesvårt att förstå att ens jobbarkompis som klarar av att hålla överblick över 10-12 barn samtidigt spelar spel med två av dem och hinner svara på frågor från både barn och vuxna egentligen inte är riktigt frisk, att hon inte klarar av 100%.  Å att den stunden när jag gör allt ovanstående kräver så mycket av mig att jag får betala för det sedan. Som i natt, sover inte sammanhängande ens fem timmar och är faktiskt rätt snart på jobbet igen i tankarna.

Vad ska göra? Vilket "åtgärdsprogram" ska jag ta till?
 

  • Be min doktor sjuksriva mig mer? Näe, det har jag inte råd med. Eller rättare sagt jag har ingen lust att pressa ner mig ekonomiskt så mycket just nu.
  • Boka en tid hos min "prattant"? Det är nog ingen dum idé eftersom jag känner att jag inte riktigt får tag i mina strategier för att må bättre, jag känner att jag är mera känslosam - blir både lättare arg och lättare ledsen igen.  
  • Inse att jag måste sänka ambitionerna på vad som ska hinnas med bäde hemma och på jobbet. Att hitta balansen mellan att planera in sådant jag mår bra av och sådant jag verkligen vill och måste göra.

Jag tror att jag börjar beta av listan nerifrån och upp, förhoppningsvis behöver jag inte beta av den ända upp!
Nu börjar jag bli trött igen och idag börjar jag sent, så jag tar och sover en stund - jag hinner nog fixa med lite "måsten" ändå  sedan.


Kommentarer
Postat av: Ella

Hm... vad är det nu du och andra skriver till mig? Kanske skulle du ta dina egna råd? ;)

Ta det lugnt nu, du får inte vara på väg åt fel håll, det är jobbigt med uppförsbackar...

2007-03-08 @ 21:37:09
URL: http://livetefter.blogspot.com
Postat av: Anonym

Alldeles rätt Ella! Att läsa din blogg gör ju att jag får lite perspektive på mitt eget men också att jag blir mer vaken på mitt. Å kanske erkänner fortare än tidigare att nu är det inte bra.Nu har jag ju ett "åtgärdsprogram" redan.Å jag tänkte senast idag "nu mår jag såhär och lunken får bli lugnare". Ikväll har jag laddat genom att snusa på min systerdotterdotter, hon sov så gott i min famn.

2007-03-08 @ 22:29:36
Postat av: Sylvia


Du verkar ju ha bilden helt klar för dig. Men det är svårt att ställa krav - du skall naturligtvis inte arbeta på samma sätt som tidigare. Mindre grupp, kanske speciella arbetsområden. Men det är svårt att framföra för då måste det kanske bli ändring för alla och det är inte populärt. Det där att prata med din prattant och jobba vidare med strategier verkar klokt.

2007-03-08 @ 23:32:50
URL: http://pantersylvia.blogg.se
Postat av: Anonym

Sylvia,du förstår precis! Jag ska se hur det känns efter helgen - känns det svårt att hitta rätt själv så får jag nog ta kontakt med min prattant.

2007-03-09 @ 06:11:17
Postat av: frida

har läst dina bloggar ett tag nu och tänkte bara lägga in att jag tycker de är väldigt trevliga :D

2007-03-09 @ 15:24:50
URL: http://fridalundquist.blogg.se
Postat av: Annika

Frida - välkommen hit! Ditt beröm lyfter min eftermiddag!

2007-03-09 @ 16:28:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0