amatankar

Jag har varit föreningsaktiv mer eller mindre sedan jag var sju år och började i Blåvingarna.Å den där biten har liksom aldrig riktigt släppt taget om mig även om den minskade under en tid. Sedan fick jag ju ett barn som har föreningslivsgenen i dubbla upplagor. Å då blev det ju rätt intensiva år av engagemang tills hon flyttade för sina gymnasiestudier.

I helgen har det varit innebandy-cup i stan och eftersom den arrangeras av "min" förening så har jag varit där. Arbetat helt gratis med att sälja fika. Jag erbjöd mig alldeles frivilligt att jobba,nu har jag gjort tre rejäla pass om vardera 5-6 timmar fredag - söndag.

Det är kul att göra sådan här punktinsatser - det rör sig hela tiden, man träffar både bekanta och obekanta att växla några ord med. Det är intensivt arbete under några timmar per dag och det brukar dyka upp lite småproblem här och där som måste lösas. Man måste ha överblick och framförhållning men inte så länge att man blir less! Dessutom så gjorde det mig ingenting att jag även hann se lite innebandy!

Jag ska inte sticka under stol med att jag har en rätt trött knopp och kropp just nu. Det eftersatta hemmet får fortsätta på den vägen, själv tänker jag sätta mig med fötterna på soffbordet och titta på en film och imundiga mig en kopp rött te.

I morgon börjar en ny arbetsvecka, hoppas den blir bra!