Snart är det ljusdags!?
Plötsligt fick jag höstlängtan!
Jag stod där med huvudet in i ett skåp och fick syn på några ljuslyktor (tja, jag har faktiskt "några" stycken...) då tänkte men framförallt kände jag; Åh, vad jag längtar tills jag kan använda dem igen!
Här uppe i det sommarljusa norr dröjer det ett bra tag till innan kvällarna mörknar före läggdags. Det är bara lite småskumt när jag lägger mig vid 23tiden...Så att elda värmeljus för mysets skull är en bit bort.
Nog är det väl mer än en månad kvar av sommaren?!?! Hur kan man då få en sådan längtan, till höst, mörker och kurande? Jag vet faktiskt inte, bara att den där känslan kom liksom ända in ifrån på något vis. Det var verkligen en känsla som tog sig uttryck, inte en medveten tanke. Som överraskade mig, jag var liksom totalt oförberedd på vad som försegick uppe i skallen.
Längtan kan vara skön men också tuff och ibland alldeles outhärdlig seeeeg! Ibland kan man vara längtanslös - om det har Maj skrivit ett jättebra inlägg, läs det!
Jag avundas dig dina ljusa sommarnätter men fasar för de mörka om om vintern!
